Kommentarer Ny kommentar

Allmänt

Mininovelltävling nr 60

2017-04-05 16:46 | Anmäl

Och vinnaren är ... Meh Johansson, som får äran att arrangera nästa omgång av Mininovelltävlingen.

2017-04-04 20:20 | Anmäl

Snart onsdag!

2017-04-03 17:34 | Anmäl

Läsvärda mininoveller, och roligt att ha kunnat påverka andras alster genom valet av citat. Ett par dagar kvar.

2017-04-02 21:18 | Anmäl

Det var första skoldagen på det nya året. Som vanligt satt de på bänkarna längst in i rasthallen och väntade på att det skulle ringa in till lektion. De hade inte setts på över två månader. Anton tyckte att kamraterna såg lite äldre ut.

”Vi gick på tivoli i Helsingfors, det var sjukt kul! Värsta bilarna och en karusell där man åkte upp och ner!” berättade Stefan stolt.

”Äsch, jag har varit där, det var inget speciellt” sa Patrik trött. Men vi var på Liseberg, och jag fick äntligen åka stora berg och dalbanan! Kan ni fatta att jag skrek!

Stefan såg lite ledsen ut. Anton log mot honom och himlade med ögonen åt Patriks skryt.

”Men kolla här!” ropade Micke och höll upp en stor snäcka. ”Jag hittade den på stranden när vi var hos mormor och morfar". Alla tittade och kände på snäckan och var på väg att känna på den, då Kristoffers rösts hördes över rummet:

”Killar, gissa vad det här är!” Kristoffer dinglade en nyckel i handen. ”Det är nyckeln till min minicross! Jag har kört hela sommaren på landet! Jag har foton också!” Patrik och Stefan flög upp från sin plats och trängdes runt Kristoffer för att se bilderna. Micke stoppade försiktigt ned snäckan i ryggsäcken igen och tittade sedan ned i golvet.

”Jag tycker snäckan var jättefin, verkligen!” sa Anton till honom.

När klockan ringde tog alla sina ryggsäckar och började släntra bort mot klassrummet.
”Du då, Anton, vad har du gjort?” ropade Patrik med ett illa dolt hån i rösten. Stefan, snälle Stefan, tittade lite oroligt på Anton.

”Har ni inte gjort någonting?” frågade han lågt.
Anton bara log till svar. Han hade bestämt sig redan för flera dagar sedan. Försiktigt stoppade ned handen i fickan och kände på den, minnet av hans sommar. Det var hans. Och han skulle inte berätta för någon.

2017-04-02 20:33 | Anmäl

Att bli djup

Där satt jag. Mitt i smeten som den pepparkaksgubbe jag var. Många stunder önskade jag annorlunda. Men livet väljer man inte, man väljer vem man blir. En dag tog jag också mitt första andetag. Andades samma luft som de första levande varelserna andades in på jorden. Luft som de mäktiga dinosaurerna under miljontals år andats in, och som nu fyllde mina små oförstörda lungor med liv. Samma luft som mördare andats in, deras offer släppt ut i en sista suck. Men jag blev inte en av dem för det. Jag valde andra vägar. Redan vid tre skiljde jag mig från mängden. Jag var aldrig på dagis, vägrade. Tråkigt fanns inget att göra. Man var begränsad. Jag hatade begränsningar. Vid sju gruvade jag mig för att börja skola. Varför började jag? Jag såg fördelar att kunna läsa, räkna… Kompisar… Inget för mig. Hade inte tid med dem. Vid tolv byggde jag kojor på fritid. Helt lagt av med läxor, inga meningslösa läxor, som skulle vara så viktiga att göra. Kyss mig. Tjugo, trettio, fyrtio, femtio. År fyllda med jobb, inkassera pengar. Saker, materialism. Aldrig familj, aldrig gjort väsen av mig, eller skrutit med kunskaper. En strategi av ensamhet, tysthet. Levat efter orden: ”Avundsjukan kommer du att undgå, när du förstår, att glädja dig i tysthet" (Seneca)

2017-03-31 06:50 | Anmäl

.
Här kommer mitt lilla bidrag.
Önskar er alla en fin helg.//G

”Plötsligt händer det”
Först hade Janne gått på konceptet som en säljande pitch. Så han köpte både detta och lotterna. Sedan hade det övergått till en rutin. Skulle inte vilja säga att det var ett beroende. Om han någon vecka glömde inköpet så fick han inte ångest i alla fall.

Klart han kände sig lurad på trettio kronor varje gång. Men han hade råd och så hade han ju ändå samma chans att vinna som alla andra. Ja, chans och chans. Den ansågs vara minst i jämförelse med alla andra lotterier. För miljonvinster gällde en på 250.000 eller 0,00031 procent. Janne hade googlat sig till att man behövde köpa 32876 lotter innan man får en större vinst.

Han tänkte att han också köpte en minuts underhållande spänning om han drog ut på det. Tog alltid lotten till kaffet en dag i veckan. Och så hade det hållit på i ca 20 år. Vågade inte summera kostnaden i jämförelse till de vinster han faktiskt hade fått. Sedan ett år tillbaka hade han övergått till dubbeltriss då chanserna ökade till en på 200.000. Återinbetalningen låg på 49% alltså betalade han 51 % till Svenskaspel. Men han hade aldrig fått något tackbrev för att han gynnade deras verksamhet. Men det hade varit nära vinst många gånger. Alltid en ifrån. =)

En morgon kom äntligen våren Sundsvall. Janne möttes av ett bländande solsken när han öppnade ytterdörren för att börja sin dag. Gick ner på uppfarten för att kliva in i sin Volvo som skulle ta honom till jobbet på SCA. Just som han skulle öppna bildörren hojtade grannen.

”Janne, vet du var som har hänt”
”God morgon Klas. Nej, men det måste vara något helt bra antar jag så glad som du ser ut.”
”Vet du, jag köpte också en lott som du brukar göra. Min första. Och vet du. Jag vann. Och inte så lite heller. Ska åka ner till jobbet nu för att säga upp mig. Har bara 10 år till pension men nu kan jag göra vad jag vill."

Janne överväldigades av massor av känslor och tankar på en gång. Avund och ändå tacksamhet över att denna stackare äntligen skulle få lite utrymme för att andas. Förutom sin allt för tidiga stroke så hade hans fru lämnat honom ensam med alla skulder på huset och bilen. Hans ende son hade nyligen omkommit i en bilolycka. Klart karln var värd en vinst. Men ändå.

”Oj men vad roligt Klas. Verkligen kul. Det är du värd. Måste skynda mig till jobbet men vi får höras senare hur vi kan fira detta.”

”Ja ,det ska vi. Det kommer jag ha råd med”

”Men förresten, får man fråga hur mycket du vann?”

”Jo det får du fråga, eller så kan du titta på tv4play. 100.000 i månaden i 25 år.”

Janne stängde dörren och startade bilen med ett leende. Tänkte, ja minsann, plötsligt händer det.

2017-03-30 19:22 | Anmäl

Trevligt att se mininovellerna strömma in. Och det är många dagar kvar.

2017-03-30 04:15 | Anmäl

Oj! missuppfattade tydligen ämnet. Nåväl, får se om jag mäktar med ett nytt försök :/

2017-03-29 21:39 | Anmäl

Mitt bidrag blev inte dialog denna gång:

Det finns en fördel med att befinna sig på botten. Nej förresten, två fördelar. Dels kan man inte sjunka längre och dels kan man åtnjuta nöjet av att se de däruppe sjunka. De kan ju inte göra annat. När man nått toppen går det inte att klättra högre. Oundvikligt kommer de dras nedåt av karriäristers intriger eller den allmänna meningens nyckfullhet eller själva naturlagarnas skoningslöshet. Jag kan inte göra något för att bidra till det, men jag behöver inte göra något för att åstadkomma det. Inte ett ord, inte en rörelse från mig behövs för att framtvinga det oundvikliga. Så medan jag sitter tryggt i mörkret och slammet på botten så glänser och glittrar de däruppe och gör sig hatade av alla andra. Och jag kan i min misärs diskretion lindra avundens kramper med skadeglädjens opium.

2017-03-29 20:17 | Anmäl

Varsågod, bjuder på en lättsam dialog.

Gifta åtta år:

- Var ska du?
- Bara en sväng med bilen.
- Hur länge blir du borta?
- En, en och en halv kanske?
- Vart ska du?
- Ska se om polarna är hemma. Dricka kaffe, snacka bilar, du vet.
- Ja, okej jag kan ringa min väninna så länge. Åker du nu?
- Jo jag är påväg.
- Ok. hej så länge.

Fem minuter senare:

- Hej Tomas, Kurt har åkt. Kommer du över? Kul. Vi har på oss en till en och en halv timma. Längtar. Ses snart. Puss!

- Hej Eva, Kurt här. Är du vaken om en kvart? Väntar på mig. Trevligt. Ses snart. Puss!

Två timmar senare:

- Hej. Hade ni kul med bilsnacket.
- Jovars, alltid lika trevligt. Vad gjorde ni då?
- Pratade mest om en massa ingenting. Hon hade äntligen hittat någon hon var intresserad av.
- Trevligt för henne.
- Du, jag är faktiskt trött och tänkte gå och sova tidigare ikväll. Ska bara duscha först.

- Okej, gör du det. Jag duschar efter dig. Kommer sen och sover, jag också.

30min senare:

- Godnatt älskling. Puss älskar dig.
- Åh. Jag orkar nog inte ikväll. Imorgon kanske, jag lovar.
- Ingen fara, känner mig själv rätt öm.
- Öm? Hur menar du? Vad har ni gjort egentligen?
- Ingenting. Sov du.
- Släck ljuset när du är klar.
- Ok. Godnatt älskling!
- Godnatt!

2017-03-29 19:19 | Anmäl

Reglerna är som vanligt följande:

En tråd som denna skapas i forumet och döps till: Mininovelltävling.
Ett citat, vilket som helst, väljs ut som inspirationskälla av tävlingsarrangören.
Ni lägger in tävlingsbidragen i denna tråd.

Novellen/novellerna ska innehålla:
Minst 100 ord (Inte tecken!) och max 1000 ord (Inte tecken här heller utan ord).

Skrivtiden är en vecka. Därefter utses en ny vinnare av arrangören som med lottens hjälp avgör vem som vinner och får arrangera nästa tävlingsomgång.

Vinnaren presenteras i tråden och får sedan ÄRAN att arrangera nästa tävlingsomgång i en ny tråd som kallas "Mininovelltävling." (För enkelhetens skull kopieras reglerna.)

Fliten skall såklart belönas och ger med det en lott per novell, med det självklara kravet att novellerna måste vara olika.

Det inspirerande citatet får tolkas hursomhelst och behöver inte på något direkt sätt vara närvarande i tävlingsbidraget.

Bidragen får kommenteras fritt av andra. De som kommenterar behöver ej vara med i tävlingen, men bör namnge vems bidrag som kommenterats. Gäller alla!

Vi lär oss att kommentera och att bli kommenterad till texter som för många är rena hastverken då tidsramen är kort och pressad. Men det gör det hela mer intressant och sätter lite press på skribenten att skapa en historia som inte bara ska vara läsbar utan också ska kommenteras av andra.

Vi gör det såklart för att det är kul och för att vi vill lära oss, och det bästa av allt så är det helt valfritt!

Denna omgång utgår från orden "Avundsjukan kommer du att undgå, när du förstår, att glädja dig i tysthet" (Seneca)

Bidragen ska vara inlämnade senast onsdagen den 5 april kl. 18.00 Lycka till!

Kommentarer Skrivblock

Skriv en kommentar

Det blir mycket roligare som medlem. Det kostar inget och går på ett kick.

  • Lägg till favoriter och bokmärken

  • Rösta och kommentera

  • Diskutera och dela skrivtips i forumet!

Registrera dig
banner_mindre

Visste du att...

...Jules Renard har sagt: "Talang, det är inte att skriva ner en tanke, det är att skriva ner trehundra."

Boktipset

  • 1 ♥
  • 2 ♥
  • 3 ♥
  • 4 ♥
  • 5 ♥

Och alltid mötas de två

"Hur länge kan en ung och trasig människa klara sig utan en hjälpande hand? Tja, vem vet?"

Kapitel 1 Förlag AB  |  Söder Mälarstrand 21, 118 20 Stockholm  |