Kommentarer Ny kommentar

Tävlingar

Mininovelltävling 74

2017-08-03 05:48 | Anmäl

Oj, veckovill ...
Var inte hemma igår och fick för mig det var måndag i tisdags ...

Day and Night vann lotten och får arrangera nästa omgång.

Grattis!

2017-08-02 06:42 | Anmäl

Vem vann?

2017-07-28 12:59 | Anmäl

Snittbetyg: MVG+

2017-07-27 21:24 | Anmäl

Utom-ordentligt utom tävlan Jens!

Här några spridda tankar mot bakgrund av det som sej tilldragit i metropolen V-landa.

Skördetröskmassakern.....? Var det den
som skilde agnarna från vetet?
Och skrämde vettet (med råge) ur de som
nappat på nya flugan "swish" med extra vips som nuförtiden skickar pengar i ett nafs utan tjafs till dem som det vederbör.

Jodå jag har en kompis som berättade om hur det var att befinna sig på den andra sidan trottoaren när tröskverket spårade ur i Vetlanda centrum på blanka eftermiddagen den där hemska dagen. Det gör ont, det gör ont att Vetlanda ska bli känt mest för en sån fadäs tyckte lokala turistrådet. Många blev riktigt sura och PH-värdet sjunker stadigt sedan dess. Det räcker liksom inte att se stan dansa i neon på kvällarna under säsong!

Gående hänvisas till andra sidan....
Men är det inte j-vligt orättvist att det bara är gruppen gående som ska ha förmånen att få hjälp att byta sida så där oförhappandes. Varför inte vända sig till samtliga, alla ska med har nån sagt. Många, många vill byta sida i livets villervalla och liksom börja om på nytt. Betrakta livet från ett annat håll. Men inte orkar av egen maskin, får ingen hjälp, inte ens en hjälm och inte ens en liten skylt att förlita sig på som liksom visar vägen just för dem.

2017-07-27 16:43 | Anmäl

”When all of hell rise against you, you know you stand on the right side”

Ni har säkert hört om det.

Om inte på nyheterna eller i tidningen, så av en kompis som har en kompis som … Ja, ni fattar. Så här var det i alla fall.

Ni känner till den där skylten: ”Gående hänvisas till andra sidan”? Jag har aldrig gillat den skylten. Den känns liksom som ett hot. Mot mig. Personligen.

Jag går rätt mycket. Allt jag behöver i stan är inom gångavstånd. Det här var bara en sådan där dag, då jag kände mig allmänt motvalls och liksom lite trött på tillvaron. Ville bryta nya banor. Så när jag stöter på skylten tänker jag för mig själv. Näe, baske mig, den ska inte få bestämma över mitt liv.

Jag går var jag vill!

Det var då hela helvetet brakade lös.
Jag passerade alltså skylten och klev på som vanligt. De höll på med någon slags bygge, det såg jag ju. Fram klev en förman eller något sådant och började skälla ut mig efter noter, ka hela helvetet brakade lös kan man säga.

Det var fel på allt.

Jag gick på fel ställe. Jag kunde inte läsa. Jag saknade hjälm. Det spelade ändå ingen roll eftersom jag tydligen saknade allt vett i skallen. De skulle ta reda på var jag bodde. Han var trött på idioter som jag och jag vet inte allt vad mera det var.

Det var den värsta utskällning jag fått i hela mitt liv.

Men så, från andra hållet av gatan, kom något farande.

Självklart visste jag inte vem det var då, eller hur det hängde ihop, men högst upp på mackapären satt en bondlurk och skrek i högan sky.

Erik hette han visst, fick jag veta i efterhand.

”Swish? Swish? Vad fan är swish för någe? Jag ska ge er för allt j*a tjat om swish jag! Jag är trött på det nu! Jag har fått nog! Hör ni det? Jag har fått NOG!”

Mojängen han satt på var en skördetröska och med den plöjde han rakt ner för gatan. Och trottoaren på motsatta sidan.

Swish, swish, swish lät det uppblandat med motorljuden och en massa upprörda röster.

När allt kom omkring den dagen så tyckte jag ändå att ”When all of hell rise against you, you know you stand on the right side”. Utskällning eller inte.

Numera ignorerar jag alltid den där Gående-hänvisas-till-andra-sidan-skylten. Varför bryta en god vana? Det räddade mitt liv den dagen.

För ni har väl hört om skördetröskmassakern i Vetlanda?

2017-07-26 18:30 | Anmäl

Här kommer mitt lilla bidra.

Vi har alla olika helveten att kämpa mot. Mitt var väldigt konkret och måste besegras.
Åtminstone för min egen stolthets skull.

Denna morgon hade jag vaknat tidigt. Väcktes av några morgonpigga norrmän som skulle på tur. De hade haft kämpekul bakom de papperstunna väggarna.

Men ska också erkänna att jag var lite spänd och orolig. Sovit dåligt. Kollat utrustningen många gånger. Det var flera år sedan jag gjorde detta. Och hade jag rasat ner men överlevt.

Nu skulle jag inte bara över höjden, måste även övervinna min rädsla. Kampen var lika mycket inom mig.

Vandrarhemmets frukost gav mig i alla fall en bra start på dagen som den müslin som förgyllde filen. Ja, jag vet, den innehåller för mycket socker. Men behövdes väl för det som skulle komma. Jag befann mig på Höga kusten. Nordingrå utanför Kramfors. Det var mulet. Hoppades det bara inte det börjar regna. Då skulle det bli halt.

Efter en timmes vandring så stod jag nedan för helvetesberget och suckade medan jag blickade upp mot de mörka regnmolnen. Kunde bara inte backa nu. Hade rest hit från Skåne och skjutit upp det dag för dag. Skulle åka hem i morgon. Jag bara måste.

Halvvägs upp hände det som inte fick hända. Jag svor högt, ”helvete också”. Regnet slog ner så hård att det studsade upp. Frös så om händerna att jag knappt fick loss hakarna från selen. Glasögonen immade igen. Klippan blev hal under de specialgjorda skorna. Den tunna mjuka gummisulan skulle inte bli min räddning. Snart brakade hela helvetet loss, som de redan gjort i mitt inre.

2017-07-25 16:26 | Anmäl

Jag försökte vara provokativ och ingen noterade det. Hela tiden yttrade jag filosofiska synpunkter som jag tyckte var omstörtande. Att entropin och intigheten är tillvarons slutmål, att naturen är en vildmark och att samhället är ett fängelse, att biologisk existens med nödvändighet är parasitisk, att all vår ävlan är meningslös och endast fyller våra liv med aktivitet som förblindar och försliter oss. Ibland åstadkom jag småleenden och snabbt övergående fnitter. Vanligtvis fick jag endast fnysningar och trötta ögonkast. I enligt med teorin att all förståelse sitter i språket övergick jag till en mindre pompös och mer nyhetsbetonad terminologi. Jag hävdade att överbefolkningen och utbildningskvalitén var statistiskt skrämmande, att fördomarnas utsträckning i det allmänna medvetandet inte var förenlig med demokratisk tolerans, att en radikal omstrukturering av etablerade sociala förhållanden förr eller senare måste äga rum. Nu bemöttes jag, när jag bemöttes med något överhuvudtaget, med tvivlande huvudskakningar och beskyllningar om att vara utopist och gnällspik. Jag var beredd att kapitulera inför mänsklighetens tröghet och i min uppgivenhet tillgrep jag utslitna och cyniska plattityder. Utan skam och tvekan sade jag att barn var hemska och ungdomskulten var sjuklig, att det aldrig går att lita på politiker, präster, affärsmän och journalister, att det helt enkelt finns för många och för dumma människor. Reaktionerna blev avsevärda. Jag kallades barbar och indirekt massmördare. Jag inbjöds till paneldiskussioner, jag mottog dagligen hatbrev och jag utsattes för ett par attentat. Äntligen hade jag lyckas göra intryck. Och är inte det vad vi alla eftersträvar?

2017-07-25 14:57 | Anmäl

Du är på väg och kör bilen med en hastighets av 110 km/tim. När du snart möts du av skylten som anger 70 km/tim strax före samhället så bromsar du innan du når skylten för att när den väl passerats ha rätt hastighet. Kort uttryckt: Skyltens budskap gäller ”på andra sidan skylten, eller bakom densamma.” Samma helt okomplicerade förhållande gäller t ex när du är på väg till festmiddagen och ser neonskylten ”Grand hotell” ovanför entrén. Mindre självklart är det däremot när du mitt i tågkupen ser skylten ”rökning förbjuden” och undrar vilken del av kupén som avses. Får jag röka där jag sitter eller gäller skyltens text på ”andra sidan” av densamma. Samma sak gäller VIP-logen – man vill väl för faen inte hamna bland kreti och pleti om man nu anses tillhöra det utvalda släktet. Skylta med sin bortkommenhet är det sista man önskar…...därför vill jag för helvete ha klart besked om jag hamnat rätt!

”When all of hell rise against you” – dvs när helvetet reser sig framför dig - då vill du veta på vilken sida du själv kämpar på – den goda eller den onda. Du kan inte vara både-och. Den som inte är för oss är emot oss, nån annan möjlighet gives icke .När du således längre fram i livet svag och omtöcknad ser en skakig skylt med bokstäverna ”Dödsriket” då vill du bra gärna veta om du är på rätt sida eller inte. Ska jag ta ett kliv framåt eller retirera? Marken gungar för mindre och floden Styx rinner obekymrad vidare som den alltid gjort med färjkarlen Charon beredd.

2017-07-25 13:05 | Anmäl

Jag är ingen bråkmakare men tycks alltid bli inblandad i andras konflikter, senast var det i skolan. Emma hade kommit gråtande hem och när jag frågade henne vad som hänt berättade hon att läraren straffat henne för att hon hade skvallrat på några klasskamrater som ritat på hennes skåp. Jag blev så klart förbannad och ringde upp läraren som ursäktade sig med att kamratandan var viktig och att elever som skvallrade inte direkt bidrog till den. Jag skällde så klart ut honom efter noter. Han lade på i örat på mig. Dagen efter ringde polisen mig och ville höra min sida av det inträffade, läraren hade polisanmält mig för olaga hot. Jag gjorde så klart en motanmälan baserat på vad Emma berättat för mig. Har för mig att jag kallade det psykisk misshandel. Det är rättegång på torsdag nästa vecka. Min anmälan hade polisen lagt ner. Statskorruption är vad det är.

Sen var det historien med grannarna, de klagade på vår oklippta gräsmatta. Deras små radhusträdgårdar var välklippta och strikt anlagda. Jag och Åsa hade kommit överens om att vi skulle ha en äng istället för gräsmatta och det var den de inte gillade. Det hade gått så långt att de kommit dragande med Anderssons kusin, Andersson var vår närmsta granne, som var advokat. Hon hade hittat en paragraf i föreningens stadgar som gav grannarna rätt och att styrelsen kunde straffa mig med vite. På årsmötet i maj hade jag skällt ut flera av dem och kallat dem för kretiner och gud vet vad. För det var ju det de var. Idioter som bara var ute efter att göra mitt liv surt. Men egentligen var det skönt att slippa prata med grannarna, det var inte därför vi bodde här. Det är min gräsmatta och om jag vill att det ska vara en sommaräng där så är det inget att diskutera och Åsa ville ju också ha det så. Vårt hem, våra regler.

På jobbet hade jag fått ett nytt kontor, eller kontor förresten, det var ett förråd som låg 3 kilometer från kommunens serviceenhets kontor. Det blir bäst så tyckte chefen, mycket närmare de områdena som jag var ansvarig för och ”så får du lite arbetsro” menade han. De gillade inte mig, så enkelt var det. Jag är inte dum. De hade skickat mig i exil och allt var den där Johannessons fel. En riktig klant som hade gjort allt för att sabotera mitt arbete och jag hade naturligtvis sagt åt honom, utan effekt. Sen hade jag tagit upp det med chefen som genast tog Johannessons parti. Jag hade krävt att de skulle ge honom sparken, som den odugling han var men chefen förklarade att det inte fungerar så. Dessutom hade han fått flera klagomål på mig från flera hyresgäster. De menade att jag hade varit otrevlig och slarvat med reparationer. En äldre kvinna hade dessutom polisanmält mig för att jag haft sönder en vas. Det var ju en olycka och inget jag kunde styra över men kärringen menade att jag slagit sönder den med vilje, för att hon hade klagat på mitt sätt att reparera ett värmeelement. Visst hade det runnit ut vatten över parketten men det kunde hon lätt torka upp efteråt, hon var ju trots allt pensionär och hade inget vettigare för sig.

Åsa, min kära hustru och mitt allt, stod på min sida. Hon förstod hon också att det här var en konspiration för att få bort oss från Mullsjö. Vi hade flyttat hit för fem år sedan och redan dag ett hade trakasserierna mot vår familj börjat. Då bodde vi i ett mindre hus en bit utanför tätorten. Kommunen hade kontaktat oss och påstått att huset vi bodde i saknade godkänt avlopp. Det var rena dumheterna, vi hade en pålitlig tank och när den var full gick avloppet ut i ån. Så hade det fungerat i alla tider och vi tyckte att det var en bra lösning som inte gav någon dålig lukt. Vi hade tvingats sälja stället och flytta in i radhuset vi nu bodde i. Ingen på kommunens byggnadskontor ville längre ha något med oss att göra och de hade hotat att polisanmäla oss för påstått olaga hot. Idioter. Jag tror själv att det var tjänstemännen i Ulricehamn, där vi bodde tidigare, som ringt sina kollegor i Mullsjö och pratat skit om oss. Hur kunde de annars ha hört av sig så fort?

Det är fördärvligt att sånt här kan hända i Sverige 2017 men vad kan man annars förvänta sig av ett land i fritt fall. Systemkollapsen är här och den har drabbat just vår familj med full kraft. Fy fan, vi har funderat på att flytta till Thailand. Ett bra och rättvist land där demokrati, ordning och reda är viktigast, precis som min familj vill ha det. Sen är det ju varmt och skönt och allt är billigt. Så får det fan bli.

2017-07-25 07:05 | Anmäl

En tråd skapas i forumet som döps till: Mininovelltävling.

Ett citat, vilket som helst, väljs som inspirationskälla.
Bidragen läggs i den här tråden.

Novellen/novellerna ska innehålla mellan 100 och max 1000 ord (Inte tecken utan ord).

Skrivtiden är en vecka. Därefter lottar arrangören fram vem som vinner och får arrangera nästa omgång.

Vinnaren presenteras i tråden och får sedan ÄRAN att arrangera nästa omgång i en ny tråd som kallas "Mininovelltävling nr x"
(Kopiera gärna reglerna.)

Fliten skall belönas och ger med det en lott per novell, med det självklara kravet att novellerna måste vara olika.

Det inspirerande citatet får tolkas hursomhelst och behöver inte på något direkt sätt vara närvarande i tävlingsbidraget.

Bidragen får kommenteras fritt av andra. De som kommenterar behöver ej vara med i tävlingen, men bör namnge vems bidrag som kommenterats. Gäller alla!

Vi lär oss att kommentera och att bli kommenterad till texter skrivna under kort och pressad tidsram. Det gör det hela mer intressant och sätter press på skribenten att skapa en historia som inte bara ska vara läsbar utan också ska kommenteras av andra.

Vi gör det såklart för att det är kul och för att vi vill lära oss, och det bästa av allt är att det är helt valfritt!

Som vanligt tolkar vi citatet helt fritt:

"When all of hell rise against you - You know you stand on the right side"

(Ungefär: När hela helvetet brakar lös vet att du valt rätt sida)

J. Starsmoor


Bidragen ska vara inlämnade senast tisdag den 1 augusti kl. 18.00. Lycka till! :)

Kommentarer Skrivblock

Skriv en kommentar

Det blir mycket roligare som medlem. Det kostar inget och går på ett kick.

  • Lägg till favoriter och bokmärken

  • Rösta och kommentera

  • Diskutera och dela skrivtips i forumet!

Registrera dig
banner_mindre

Visste du att...

...SHIFT+ENTER ger enkelt radbrott när du formaterar din bok.

Boktipset

  • 1 ♥
  • 2 ♥
  • 3 ♥
  • 4 ♥
  • 5 ♥

Det sista brevet eller, När tvättade du dig senast egentligen?

"Det var Göran Svärds sista dag. Ja, inte sista på DET viset. Det skulle ju bli en himla tråkig ber…"

Kapitel 1 Förlag AB  |  Söder Mälarstrand 21, 118 20 Stockholm  |